Vad är det med vargtimmen?

Japp, klockan fyra – och klarvaken. Ingen bra känsla. Usch vad det är svårt att sova när magen är såhär stor. Det trycker mot revbenen, mår konstant lite lätt (eller lite mer) illa…

Det sista man ska göra är väl att blogga och fippla med telefonen men nu gör jag det ändå. Och så har jag “lagt upp” veckans podd, om det skulle vara någon annan morgonpigg därute som behöver lite underhållning. Sedan ska jag försöka igen med några djupa avslappnande ‘in genom näsan, ut genom munnen’.

Fler tips för en sömnlös tas GÄRNA emot?!

Två väldigt fina födelsedagspresenter

Nej, såhär långt inne i graviditeten är man inte jättepepp på att köpa nya kläder. Hade jag inte haft poddinspelningar och en del möten nu så hade jag nog bott i mina svarta Boob-leggings och mina sköna kashmirtröjor…

Ändå vill man känna sig fin. Blev därför så innerligt glad för den här fantastiskt fina födelsedagspresenten – ett nytt silverarmband, exakt i min stil!

fullsizerender5

Älskar rejäla armband av den här typen, jag använder dem gärna till vardags för att piffa upp. Min “Moonwalk Cuff” från Efva Attling är nog en av de smycken jag använt allra mest. Detta är ett “Love knot double bangle” från Georg Jensen, en stilren klassiker som jag kommer att slita på i många år framöver. Så glad! Idag blev det pricken över i:et när jag körde en enkel look i övrigt: svart pennkjol, svarta loafers och grå V-ringad kashmirtröja.

Den andra väldigt fina födelsedagspresenten då? Det var det egenhändigt skrivna – helt utan hjälp från vuxen – kortet från 5-åriga dottern. Min älskade flicka.

img_3780

Det stoppar jag i plånboken och bär med mig jämt.

Näää…

Höggravid och tänker innan jag (till slut) somnar: jag hinner till mötet imorgon bitti om jag cyklar! Det är ju vår i luften. Så vaknar man till detta… 

Illamående och panikkänslan

Usch. Jag hade en sådan härlig födelsedag – men så på kvällen, vid sextiden, slog världens illamående till. Johan hade lagat den godaste middag man (jag) kan tänka sig: lax i ugnen, örtsås och ugnsrostade rotsaker som jag älskar. Men jag fick inte ner en bit. Har aldrig haft sådant illamående under graviditet tidigare. Så fruktansvärt illamående, nästan kallsvettig och inget hjälpte. Kände mig helt svag i kroppen. Låg i ett mörkt sovrum och vände och vred mig, det blev inte ett dugg bättre. Min stackars 5-åring smög in i det mörka sovrummet och kröp ner under täcker bredvid mig för att försöka trösta lite. Sedan blev det INTE heller bättre av av jag översköljdes av en panikkänsla och en enda tanke som fyllde hela mitt huvud:

Babyn får inte komma nu, jag är inte redo att föda barn. HJÄLP.

Har inte packat någon BB-väska, har inte handlat små pyjamas med krage, inte några pyttesmå strumpor! Inga amningslinnen! Kommer MISSA gravidyogan imorgon, sista gången – tusan också! Jag kommer inte ihåg hur man andas?! Och vagnen kommer ju först nästa helg! Barnsäng, ska vi ha en sådan där halvmåne?! Sele, måste ju ha en bra bärsele…

Samtidigt var det nog bra. För nu jäklar ska det bli ordning på detta. Ikväll ska jag börja packa väskan, lägga ner min puderrosa kashmirmorgonrock, klicka hem en snygg nattskjorta – och skriva en lista.

Johan kände nog av min panik och såg hur jag mådde. Utan att ens säga något, så sorterade han upp lådan med babykläder som vi sparat, tvättade rent med milt, snällt tvättmedel och vek ihop allt fint i en (av honom) rensad hylla i garderoben – han märkte till och med upp de två små hyllorna med etiketter med ‘bodys’, ‘byxor’ och liknande med Dymo-märkmaskinen. Så fint. Och lugnande. Genast var det som att det blev väldigt mycket mer redo därhemma, för en ny liten människa att flytta in. Illamåendet var borta igårmorse när jag vaknade. PUH.

ebbasd

Grattis till MIG! 

Alltså, jag måste säga att det är HÄRLIGT att fylla år! Hurra för mig idag! Härligt nog känner jag inte ett uns av vemod idag, som jag så ofta gör vid alla tillfällen för någon form av bokslut. 

Och vet ni vad jag gör denna födelsedag? Jo: idag passar jag på att ge mig själv en klapp på axeln över allt jag åstadkommit under det här senaste året i mitt liv. Som sagt: hurra för MIG. För mitt 35:e år. Unnar mig själv att faktiskt vara himla nöjd och stolt över allt jag uträttat. Allt jag hunnit med! Alla sändningar i Nyhetsmorgon Söndag, men också kungliga program – och alla projekt jag fixat, trots att jag stundvis jobbat alldeles för mycket och inte känt att jag alls räckt till. Hurra också för att jag hittat tillbaka till lusten att skriva och blogga här. Men också för podden och bokprojekt, som ni kommer se mer av under månaderna som kommer! 

Jag skulle också kunna tänka på allt och alla jag INTE hunnit med… På grund av ovanstående. Vänner, nära och kära, som jag önskar funnits mer tid till. Så många fikastunder, middagar och promenader jag tackat nej till. Men jag försöker nu istället att tänka på det vi hunnit med, alla roliga stunder, härliga resor och utflykte – från Astrid Lindgrens värld i somras till Teneriffa i höstas. Långa sommaren i Skåne, inte minst. 

Så när jag nu firar min sista födelsedag som 2-barnsmamma gör jag det med ett leende och en härlig känsla i kroppen. Helt enkelt: SE TILL ALLT DU FAKTISKT HINNER MED (istället för tvärtom). 

Avslutar med en av mina favoritbilder, från vår bröllopsdag när jag hade vår dotter i magen…