Kort tungband – klippet är gjort! 

Puh. Så skönt att ha det gjort – ett litet klipp som gjordes av en fantastisk läkare, Amelie, som snabbt konstaterade att det verkligen behövdes (vilket också kändes skönt). Lillbabyn hade ett väldigt kort tungband och då kunde han ju inte få ett riktigt ‘tag’, vilket förmodligen bidragit till mina problem med amningen. 

Han har helt enkelt inte KUNNAT suga ordentligt, med riktigt ‘grepp’. Utan att kunna räcka ut tungan, eller använda den riktigt, så får babyn inte det stora gapet som behövs för att amma bra. Istället suger babyn stenhårt om bröstvårtan och ja, ni som vet – ni vet hur hemskt ont det kan göra. Och såren, ja, de är ingen rolig historia.

Ett litet ingrepp (jag vågade inte titta, när hon tog fram saxen – AJ – och lokalbedövade med tops så vågade inte heller min man titta…) men det känns faktiskt redan som att det gjort liiite skillnad. Eller jag vet inte, det funkar inte toppen men det känns som att det nu finns CHANS att det ska funka. Fantastiskt ändå, att man upptäcker sådant här och kan få det åtgärdat så snabbt. 

Vi var precis på BVC och nu ska vi kämpa på för att ‘lära om’ och se till att han ‘äter rätt’ och gapar stort istället för det där lilla ‘napp-greppet’ (aj, aj, aj) som han vant sig vid. 

Jag tänker också: tur att min kloka BVC-sköterska Birgitta upptäckte detta. Att jag inte blev avfärdad med ‘det GÖR ont att amma, det är normalt – och det blir bättre snart’ utan faktiskt fick hjälp. För så är det tyvärr för många. Jag hade då aldrig hört talas om för kort tungband tidigare… 

Läs om vår kommentarspolicy