Livet är inte perfekt – men håret kan väl få vara det (ibland)?

Saker man gör när man väääntar? Dyker in på frisörsalongen i mitt kvarter och – jippie – de har tid. Sådär, nu är jag nytvättad, nyklippt och svalligt fönad, snälla babyn, kom ut nu så kommer du ha en mamma som känner sig snyggast i håret på hela sjukan! 

Och visst, jag VET att ‘snygg i håret’ inte är den viktigaste förlossningsförberedelsen ELLER något man tänker jättemycket på där och då…

Men nu känns det himla härligt! Visst blir man alltid lite gladare och lättare i sinnet av nyfixat barr?!

Bonusveckor, kokbok och kejsarsnitt

Nu – när det, vad som än händer och hur det än händer – inte är långt kvar, så inser jag hur mycket jag fått gjort de här ‘bonusveckorna’. För tack och lov spelar det ju ingen roll om man är svullen och trött när man kör igenom sista korret på kokboken! Såhär ser det ut, när man är inne på sista varvet…

Alltid pirrigt, måtte vi nu inte ha missat något?! Exakta ugnstemperaturer, allt ska stämma – på kryddmåttet! Mååånga provlagningar och många månaders jobb ligger bakom ett sådant här bokprojekt. 

Här ovanför sitter jag på möte med vårt superteam bestående av förläggaren Eva Kruk (med de välmålade naglarna) och redaktören Anna Sodini. Det är min syster Amys och min tredje bok som släpps sent i april! Ska bli så himla kul att äntligen få den i handen. Amy kommer ju hit om två veckor på blixtvisit, förmodligen ligger boken i tryckpressarna då…


Pratade också länge med Amy igår på telefon, det var skönt att prata av sig. Ja, vi pratade lite kokboksjobb och fördelade lite jobb (intervjuer som ska göras och så) men mest pratade vi förlossning. Hon har fött sina tre barn med kejsarsnitt, så vi har ju väldigt olika upplevelser av det där. Men hon är ju också läkare, så det är alltid tryggt att kunna göra sig av med lite oro genom att prata med henne. Idag känner jag inte så mycket oro faktiskt, det är en bra dag. En bra dag att föda barn till och med, eller vad säger ni?! 

Skengravid – men skenvärkar då?

Det pratas ju om att vara skengravid, eller hur? Sken-värkar då, kan man ha det?! Alltså, jag börjar faktiskt tro det. Värkar som känns väldigt verkliga men som inte alls är värkar.

Det känns som mystisk mensvärk. Magen spänner, vaknar (typ) tolv gånger per natt och känner att “NU!” – eller… Nej, förresten. Inte alls nu. Eller? Bara kissnödig? Jaha. Nu igen. Suck. Sedan vips, så är det borta. Ja, ni förstår. Man börjar bli fullständigt KNÄPP.

Istället för en bild på mina väldigt, väldigt svullna fötter och min stora mage så lägger jag upp en bild på en av mina favoritlooks från senare delen av graviditeten. Älskar färgerna och längtar efter att använda den plisserade kjolen när jag får min midja tillbaka.

Foto: Emily Dahl, plåtat hemma hos mig. Förresten, jag firar tisdagen med en ny “header” här på bloggen. En vårfräsch sådan, hoppas ni gillar?

TACK! 

Det är fantastiskt att ha en blogg i vissa (många!) lägen i livet. Som just NU. För nu har jag läst alla fina, peppande, kloka och BRA kommentarer om igångsättning – och det känns så väldigt mycket bättre. Ville bara säga tack, innan jag ger mig på kvällens avsnitt av ‘Homeland’ här hemma. Resten av familjen sover gott och det är mörkt och tyst men jag ska unna mig lite ‘Homeland’ eftersom jag ändå inte kan sova…